Vi sitter på verandan på vårat hostel, solen skiner, det är 20 grader varmt och igår var det julafton. Känns ganska konstigt och det var ganska svårt att hitta den rätta julkänslan igår, men vi lyckades i alla fall efter besök på IKEA och den lokala mataffären få till en riktigt lyckad julmiddag. Den utsökta middagen bestod av köttbullar, prinskorv, Jansons frestelse, lax, sill, skinka, senap, prästost, ägghalvor, julmust och julesnapps. Folket på hostelet var mäkta imponerade av våra stora kunskaper i köket och av resultatet, flertalet av hostelets gäster var direkt framme och tog kort på våran middag(egentligen bara en ursäkt för att få ta kort på oss tre).
Sällskapet består nu annars utav Johan, David och Jesper efter att Jocke, Ejding och Karl lämnat för kylan hemma i Sverige. Trion som är kvar har under veckan som passerat bl.a hyrt en bil och besökt San Diego, Newport Beach, gått på San Diego Zoo, shoppat lite och gått på Avatar. Avatar var riktigt riktigt bra och det var knappt så att vi ville lämna salongen när filmen var över.
Vi har köpt ett så kallat tapcard, för lokaltrafiken här i stan. Detta kort försöker vi utnyttja till max genom att "tap:a" oss igenom stan. Vi tar nu bussen överallt vi ska, även om det endast handlar om ett par kvarter. Vi tjänar stora pengar också, en resa från Hollywood ut till Santa Monica och tillbaka som kostar över hundra dollar med en taxi kostar oss nu, ingenting.
Den 29:de sticker vi vidare till Hawaii, detta är vi riktigt laddade för, ska bli riktigt gött!!
Hoppas ni mår bra där hemma och att ni alla får en fortsatt härlig jul!
Håll till godo!
GOD JUL!!
fredag 25 december 2009
fredag 11 december 2009
Vatos Locos In Mexico
Det har nu gått ett tag sen vi senast skrev på denna glödheta blogg. Vi förstår att den senaste tiden utan ett nytt inlägg varit hårda för alla fans därute, därför tänkte vi nu slänga upp ett nytt. Mycket har hänt sen ni senast hörde från oss, Vi har hunnit med ett besök i en av Mexicos farligaste städer, Juarez, skojat i Vegas, kört på Route 66 och varit i Grand Canyon.
Efter San Antonio där vi besökte fortet Alamo, drog vi vidare ut på Texas slätt som fyllts av ingenting annat än buskar, sand och berg mot El Paso vid den Mexikanska gränsen. Vi funderade lite över vad vi kunde hitta på där och kom överens om att ett besök i Mexiko hade kunnat vara någonting. Vi bestämde oss för det och tog oss tidigt på morgonen bort mot gränsövergången. Vi har fått en del varningar om att det kan vara ganska farligt i Mexiko och på parkeringens platsen får vi tipset av en latinamerikansk dam om att det är lätt att bli rånade, att vi ska lämna alla värdesaker och inte ska ta med oss mer än det vi behöver i kontanter. Vi är ju dock ett gäng vikingar och rejäla kaara. Spända på vad som väntar på andra sidan och sugna på att uppleva lite mexikansk kultur gör vi som kvinnan sagt och går in i Mexiko.
Trots vårat mexikanska utseende och och vår flytande spanska, dröjer det inte länge förän en turistguide på något obeskrivligt sätt listar ut att vi inte tillhör lokalbefolkningen och börjar visa oss runt i staden. Han tar oss till olika marknader, kyrkor och slutligen en genuin mexikansk tequilabutik. Här får vi smaka lite olika sorter och köper med oss varsin flaska tillbaka. Trots varningar och att guiden erkänner att detta är en av Mexikos farligaste platser, klarar vi besöket utan några större bekymmer. När vi kommer tillbaka till gränsen och ska in i USA igen, får vi en tulltjänsteman som inte är något större fan av Mexiko. Han undrar vad F*N vi har gjort där och gratulerar oss till att vi kom tillbaka levande.
Med målet inställt på Vegas, drar vi vidare till Phoenix, Arizona. Där blir vi inte långvariga, det enda vi gör är att vi väntar på att Hard Rock ska öppna så att glassamlare Sundberg och Bäck ska få köpa sina glas. Efter det drar vi vidare till Las Vegas(se separat inlägg).
Efter Vegas bestämde vi oss för att ta en titt på Grand Canyon. Vi skippade de turer som utgick från Las Vegas och tog själva bilen upp i bergen. Vi hamnade mitt i en snöstorm och vaknade dagen efter i Grand Canyon village med en insnöad bil och utan tillräckligt med kläder för detta klimat. Efter att vi fått bilen utskottad körde vi vidare in i Grand Canyon National Park. Med skakande händer och stelfrusna kroppar njöt vi sen av den helt otroliga utsikten vi bjöds på, att sen solen hade bestämt sig för att kika fram gjorde inte saken sämre.
Vi fortsatte sen mot destination Kalifornien och första stoppet; Fresno eller Clovis som familjen Gidstedt bor i. De är vänner till Fam Bäck och det var här lillasyster Bäck spenderade sin tid som au-pair förra året. Vi har nu spenderat två nätter här hos dem, käkat på japansk restaurang och även hunnit med att laga en helt utomordentligt välsmakande middag i form av tacos. Tack Johan, Jenny, Emi, Kimi och Zlatan för en härlig vistelse!!
Imorn tar friden slut, Herr Carlson är på ingång!! Vi åker imorgon vidare för att hämta upp honom i San Francisco. Blir oerhört trevligt!!
Håll till godo!!
Kramar the kings
tisdag 1 december 2009
New Orleans, IKEA och Texas!!
Vi är nu djupt inne i den amerikanska södern, närmare bestämt San Antonio, Texas. Detta efter att vi lämnat New Orleans och kört närmare 90 mil idag. Målet med dagen var dock något helt annat. Efter veckor i staterna med det underbara amerikanska köket beståendes av fett, friterat och friterat har vi varit ganska sugna på lite svensk mat. Vi blev därför ganska glada när det kom till vår kännedom att det låg ett IKEA i Houston. Med köttbullar, potatis och sås i tankarna, packade vi och ställde in siktet på Houston, finns inte mycket som hade kunnat stoppa oss då! Väl framme på IKEA halvsprang vi genom affären till restaurangen och tryckte i oss två omgångar köttbullar, mos, gräddsås och lingon var, utom finsmakaren Johan som promt skulle ha gravad lax.
Mätta och belåtna gick vi sen ner och shoppade loss i Sverigeshoppen, vissa utav oss mer än andra i detta paradis bestående av juleskum, marabouchoklad, pepparkakor, chokladflarn, ahlgrens bilar m.m. Herr Bäck brände över 30 dollares och en nöjdare kille får man leta efter.
New Orleans var annars ett rätt häftigt ställe med skön atmosfär som vi gillade, kan bli så att man åker dit och firar Mardi Gras något år. Sviterna efter Katrina märks dock fortfarande av ganska kraftigt, hus som står helt förstörda och övergivna finns fortfarande på många ställen.
Imorgon blir det The Alamo och efter det ska vi klämma ytterligare 90 mil till El Paso.
Håll tillgodo!!!
Mätta och belåtna gick vi sen ner och shoppade loss i Sverigeshoppen, vissa utav oss mer än andra i detta paradis bestående av juleskum, marabouchoklad, pepparkakor, chokladflarn, ahlgrens bilar m.m. Herr Bäck brände över 30 dollares och en nöjdare kille får man leta efter.
New Orleans var annars ett rätt häftigt ställe med skön atmosfär som vi gillade, kan bli så att man åker dit och firar Mardi Gras något år. Sviterna efter Katrina märks dock fortfarande av ganska kraftigt, hus som står helt förstörda och övergivna finns fortfarande på många ställen.
Imorgon blir det The Alamo och efter det ska vi klämma ytterligare 90 mil till El Paso.
Håll tillgodo!!!
torsdag 26 november 2009
Grand Bahama Smile
Efter att vi vart och gjort Miami osäkert så drog vi en liten sväng till Bahamas, Sweet! Bahamas är utan tvekan ett paradis som var i allas smak. Reggae dunkande i högtalarna på hotellet som låg på stranden, kritvit sand, kristalklart vatten, sol och perfekt värme är svårslaget. När dessutom hotellpersonalen består av konstant leende, sjungande lokalbefolkning så blir det bara för bra.
Dock uppstod det en liten fadäs när vi skulle in i landet. Johan och Jocke hade fått sina pass felstämplade när vi landade i New York, det stod nämligen att de var tvugna att lämna USA senast januari 2009. Men efter lite övertalning fick de komma innanför Bahamas gräns. Hotellet med All inclusive hade som sagt verkligen allt. Gratis lektioner i tennis, segling, vindsufing fäktning, basketplaner, gym m.m. De blev dock bara en lektion för Johan och Kvist i vindsurfing. Men koncentrationen stördes dock något av att flipper och hans delfinpolare var ute och hoppade i vattnet. Vi hann även med en liten snorkeltur i det smaragdgröna vattnet där vi träffade på en sköldpadda och drakfiskar, underbart!
Så efter att vi fått lite semester från den annars så uttröttande semestern tog vi färjan tillbaka. NervBerg och NervDahl hade lite svårt att slappna av eftersom att de var oroliga för att de inte skulle få komma in. Men allt gick helt utanproblem eftersom att alla i tullen ville hem. Tack för det! Synd för oss andra som hade fått lite mer utrymme i bilen. Det hade vi dock behövt, men eftersom våra illegalainvandrare lyckades ta sig in i landet fick vi uppgradera vår lille sedan till en fet Dodge Duran, så nu glider vi runt i sann 2pac anda. Schtek!
Med humöret på topp och Jeppe Landshark Bäck bakom ratten så drog vi ner mot Amerikas mest sydliga punkt och inte att förglömma Ernest Hemmingways hem, för att göra mamma Monika glad, Key West. Där tog vi in på motel och drog ut för att göra stan. När vi vaknade dagen därpå så kände vi att det var dags för motion och hyrde cyklar. Kvist och Johan fick en brilliant idé och hyrde en riktig brudmagnet i form av en tandem. Vi klarade oss utan någon vurpa trots att Jocke gjorde goda försök med sin noll-kollcykling. Vi klarade oss undan med endast ett trettiotal panikbromsningar och en hoppad kedja när Johan och Kvist sprängde ljudvallen.
Sista dagen var en spännande dag med dykning och hajspaning. Jesper 1 och Jesper 2 drog på sig syrgastuberna och tog en titt på havets botten medans resten av resesällskapet utrustade sig med snorkel och cyklop för att leta haj. Spaningen blev lyckad, äntligen fick vi slut på Landsharks konstanta tjat om att få dyka med hajar. Herr Bäck påpekar också att han inte hade ett uns av rädsla i kroppen när han såg hajen. Till skillnad från Herr Ejdestig som höll på att bokstavligen, ursäkta språket, skita i körs när han vände sig om och såg en en och en halv meters haj på en meters avstånd. Men efter ett snabbt blöjbyte på honom var han redo för snorkling igen.
Morgondagen kommer bli en stor dag för sällskapets överenergiska, rastlösa lilla barn Karl Kvist. Vi ska nämligen till Disneyworld i Orlando. Karl som knappt kan bärga sig, har laddat upp för detta ögonblick hela resan, då han gått runt och citerat HELA lejonkungen, både på engelska och svenska flertalet gånger, sjungt låtar ur Herkules, Lilla Sjöjungfun, Alladin och alla möjliga Disney filmer.
Efter Orlando drar vi vidare bort mot västkusten, med New Orleans som första stopp.
Ha det gott där hemma!
Håll till godo!
Dock uppstod det en liten fadäs när vi skulle in i landet. Johan och Jocke hade fått sina pass felstämplade när vi landade i New York, det stod nämligen att de var tvugna att lämna USA senast januari 2009. Men efter lite övertalning fick de komma innanför Bahamas gräns. Hotellet med All inclusive hade som sagt verkligen allt. Gratis lektioner i tennis, segling, vindsufing fäktning, basketplaner, gym m.m. De blev dock bara en lektion för Johan och Kvist i vindsurfing. Men koncentrationen stördes dock något av att flipper och hans delfinpolare var ute och hoppade i vattnet. Vi hann även med en liten snorkeltur i det smaragdgröna vattnet där vi träffade på en sköldpadda och drakfiskar, underbart!
Så efter att vi fått lite semester från den annars så uttröttande semestern tog vi färjan tillbaka. NervBerg och NervDahl hade lite svårt att slappna av eftersom att de var oroliga för att de inte skulle få komma in. Men allt gick helt utanproblem eftersom att alla i tullen ville hem. Tack för det! Synd för oss andra som hade fått lite mer utrymme i bilen. Det hade vi dock behövt, men eftersom våra illegalainvandrare lyckades ta sig in i landet fick vi uppgradera vår lille sedan till en fet Dodge Duran, så nu glider vi runt i sann 2pac anda. Schtek!
Med humöret på topp och Jeppe Landshark Bäck bakom ratten så drog vi ner mot Amerikas mest sydliga punkt och inte att förglömma Ernest Hemmingways hem, för att göra mamma Monika glad, Key West. Där tog vi in på motel och drog ut för att göra stan. När vi vaknade dagen därpå så kände vi att det var dags för motion och hyrde cyklar. Kvist och Johan fick en brilliant idé och hyrde en riktig brudmagnet i form av en tandem. Vi klarade oss utan någon vurpa trots att Jocke gjorde goda försök med sin noll-kollcykling. Vi klarade oss undan med endast ett trettiotal panikbromsningar och en hoppad kedja när Johan och Kvist sprängde ljudvallen.
Sista dagen var en spännande dag med dykning och hajspaning. Jesper 1 och Jesper 2 drog på sig syrgastuberna och tog en titt på havets botten medans resten av resesällskapet utrustade sig med snorkel och cyklop för att leta haj. Spaningen blev lyckad, äntligen fick vi slut på Landsharks konstanta tjat om att få dyka med hajar. Herr Bäck påpekar också att han inte hade ett uns av rädsla i kroppen när han såg hajen. Till skillnad från Herr Ejdestig som höll på att bokstavligen, ursäkta språket, skita i körs när han vände sig om och såg en en och en halv meters haj på en meters avstånd. Men efter ett snabbt blöjbyte på honom var han redo för snorkling igen.
Morgondagen kommer bli en stor dag för sällskapets överenergiska, rastlösa lilla barn Karl Kvist. Vi ska nämligen till Disneyworld i Orlando. Karl som knappt kan bärga sig, har laddat upp för detta ögonblick hela resan, då han gått runt och citerat HELA lejonkungen, både på engelska och svenska flertalet gånger, sjungt låtar ur Herkules, Lilla Sjöjungfun, Alladin och alla möjliga Disney filmer.
Efter Orlando drar vi vidare bort mot västkusten, med New Orleans som första stopp.
Ha det gott där hemma!
Håll till godo!
tisdag 17 november 2009
We´re in Miami Bitch!
Efter ett par tunga utekvällar i Miami Beach bestämde vi oss för att ta en lugn dag på stranden. Vi tyckte också att vi gjort oss förtjänta av en weekendsemester från den ”tunga vardagen”. Så vi bokade en kryssning till Free Port på Bahamas med två nätter på ett all-inclusivehotell. Vi åker på torsdag och kommer tillbaka på lördag. På söndag får vi bilen och då bär det troligtvis av till Key West.
Jocke som fortfarande har lite svårt att hålla koll på pengarna lyckades tappa bort sitt bankkort. Men eftersom Gud tycker så mycket om den här unge mannen fick han, efter några oroliga timmar, tillbaka kortet från receptionen. Det var en vänlig själ som hittat kortet på stranden och lämnat in det till hostelet.
För övrigt har vi grymt väder i Miami. Vattnet är varmt och vi steker på stranden hela dagarna. Alla har bränt sig! Det var allt för den här gången. Vi ska försöka få upp lite fler bilder senare under resan.
Jocke som fortfarande har lite svårt att hålla koll på pengarna lyckades tappa bort sitt bankkort. Men eftersom Gud tycker så mycket om den här unge mannen fick han, efter några oroliga timmar, tillbaka kortet från receptionen. Det var en vänlig själ som hittat kortet på stranden och lämnat in det till hostelet.
För övrigt har vi grymt väder i Miami. Vattnet är varmt och vi steker på stranden hela dagarna. Alla har bränt sig! Det var allt för den här gången. Vi ska försöka få upp lite fler bilder senare under resan.
fredag 13 november 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
